Det kändes lite märkligt att lyssna till Det femte barnet av Doris Lessing när jag själv är hemma med bebis, eftersom den handlar om ett minst sagt besvärligt, krävande och obehagligt barn. Framför allt handlar den om moderns tankar och känslor kring detta barn, hennes irritation och uppgivenhet, hennes vilja att bli förstådd och tagen på allvar med sitt problem, av människor runt omkring. Berättelsen är kort, intensiv, medryckande, både realistisk och laddad med symbolik.Nu vill jag förstås läsa fortsättningen Ben, ute i världen, men jag har en annan påbörjad Lessingbok att återvända till först, som nog kommer att ta sin lilla tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar