Jag kikar på min besöksstatistik och ser att jag på nobelpristorsdagen hade 78 unika besökare, att jämföra med det vanliga dagssnittet på ca 8 (där jag själv säkert är inräknad mer än en gång - vet inte riktigt hur den räknar). Jag antar att de flesta av dem kom hit via Lyrans länk till mitt inlägg om Hjärtdjur. Det är ju kul att många åtminstone har kastat ett öga på mina tankar kring Hjärtdjur, men jag måste tillstå att den uppmärksamhetstörstande delen av mig grämer sig över att jag inte hade något bättre att visa upp bland de nyare inläggen. Fast, då kanske något skulle förvänta sig att jag skrev saker om böcker då och då, vilket inte verkar vara fallet. ;-)
Just nu lyssnar jag på Nancy, skriven och uppläst av Elsie Johansson. Jag tycker bara mer och mer om den. Älskar hennes språk! Kanske återkommer om den, men jag har åtminstone skrivit om de två första böckerna i trilogin.
24 oktober 2009
Om stress, eller varför jag skriver och läser så lite
Malinka skriver idag om stress, och eftersom jag kände igen mig så mycket i det hon skrev och faktiskt tidigare idag tänkt på just detta så försökte jag plita ner mina tankar.
Jag har brukat säga att jag är stresstålig. Vad i h-e menade jag med det egentligen? Jag tål ju ingenting! Jag klarar inte av när jag förväntas hantera massa saker samtidigt, blir stel och gråtfärdig när energin och tiden inte räcker till en bråkdel av alla måsten. Det som jag kallade min stresstålighet tidigare var nog bara en sorts brist på ambition. Varför jobba ihjäl sig, liksom? Varför springa när man kan gå? Varför sträva när man kan nöja sig? Tao enligt Puh var min lilla bibel.
Nu är stressen helt annorlunda. Nu sätter min sengångarattityd mig ständigt i klistret och stressen handlar om att jag verkligen inte borde vara sådär lugn som jag tenderar att vara, jag borde vara mer i farten, få ändan ur vagnen, vara mer företagsam, snabbare - och lite slarvigare, för nogrannhet tar tid!
Och ändå, någonstans inom mig, inte ens så djupt inom mig utan ganska tydligt medvetet, så vet jag ju att det är bra för hälsan att ha en lugn personlighet. Det borde vara det, tycker jag i alla fall. "Ingen tackar dig om du stressar ihjäl dig!". Fast, jo. Dagens samhälle tackar och bockar och krusar något alldeles förfärligt för folk som stressar åtminstone halvt ihjäl sig. För att parafrasera Werner Aspenström: Jag är hemma i denna tid, men denna tid är inte hemma i mig. Eller som Sigbjörn Obstfelder skrev: "Jeg er vist kommet på en feil klode! Her er så underligt…"
--- --- ---
Och när jag letar efter originaldikten av Aspenström, den om hur han går som en älg på Stockholms gator, så hittar jag dikten som satt på min studentvägg:
Jag har brukat säga att jag är stresstålig. Vad i h-e menade jag med det egentligen? Jag tål ju ingenting! Jag klarar inte av när jag förväntas hantera massa saker samtidigt, blir stel och gråtfärdig när energin och tiden inte räcker till en bråkdel av alla måsten. Det som jag kallade min stresstålighet tidigare var nog bara en sorts brist på ambition. Varför jobba ihjäl sig, liksom? Varför springa när man kan gå? Varför sträva när man kan nöja sig? Tao enligt Puh var min lilla bibel.
Nu är stressen helt annorlunda. Nu sätter min sengångarattityd mig ständigt i klistret och stressen handlar om att jag verkligen inte borde vara sådär lugn som jag tenderar att vara, jag borde vara mer i farten, få ändan ur vagnen, vara mer företagsam, snabbare - och lite slarvigare, för nogrannhet tar tid!
Och ändå, någonstans inom mig, inte ens så djupt inom mig utan ganska tydligt medvetet, så vet jag ju att det är bra för hälsan att ha en lugn personlighet. Det borde vara det, tycker jag i alla fall. "Ingen tackar dig om du stressar ihjäl dig!". Fast, jo. Dagens samhälle tackar och bockar och krusar något alldeles förfärligt för folk som stressar åtminstone halvt ihjäl sig. För att parafrasera Werner Aspenström: Jag är hemma i denna tid, men denna tid är inte hemma i mig. Eller som Sigbjörn Obstfelder skrev: "Jeg er vist kommet på en feil klode! Her er så underligt…"
--- --- ---
Och när jag letar efter originaldikten av Aspenström, den om hur han går som en älg på Stockholms gator, så hittar jag dikten som satt på min studentvägg:
Projekt
Lyssna en stund på dem som ropar "måste".
Avbryt dem sedan.
Lyssna en stund på dem som ropar "ingen måste".
Avbryt dem sedan.
Stå en stund på det som är "botten i alla".
Fall sedan i det bottenlösa.
Jag ska nog skriva ut och sätta upp den igen. Påminns i hjärteroten om varför jag är så fäst vid W. A.
Lyssna en stund på dem som ropar "måste".
Avbryt dem sedan.
Lyssna en stund på dem som ropar "ingen måste".
Avbryt dem sedan.
Stå en stund på det som är "botten i alla".
Fall sedan i det bottenlösa.
Jag ska nog skriva ut och sätta upp den igen. Påminns i hjärteroten om varför jag är så fäst vid W. A.
--- --- ---
Rättelse: Gah! *Slår mig för pannan* När orden ramlade rätt i huvudet insåg jag förstås att jag alldeles blandat ihop det! "Originaldikten" var ju inte alls Aspenströms utan Ekelöfs rader: "Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig". De råkade i mitt minne beblanda sig med Aspenströms rad: "Ibland är jag inne i staden, ibland är staden inne i mig". Ingen av dem passade egentligen till det jag skrev, men de blev tillsammans inspirerande ändå! :-)
16 oktober 2009
Och när vi kommer fram, ska vi se på Notre Dame!
Nu bär det snart av till Paris! Jag skulle gärna vilja ha era bästa tips på fina (höst-)platser, mysiga restauranger och kul affärer. Fast främst vill jag ha era idéer om akiviteter med litteraturanknytning i Paris! Jag har ju redan tänkt ut lite, men några tips skule inte skada. Och Paris-miljöbeskrivningar i både dikter, noveller och romaner - det måste vi ju frossa i! Hjälp mig att komma på en massa bra sådana!
14 oktober 2009
Jag är min bokhylla!
"Besvara frågorna genom att använda titlar från böckerna i din bokhylla." Jag hittade enkäten hos Bokmania som hittade den hos Bokbabbel.
Är du man eller kvinna? Mödrar och söner
Beskriv dig själv: Språk och social miljö (fast det skulle kanske vara roligare att skriva Dvärgen eller Lär känna psykopaten!:-))
Hur mår du? Motsägelser
Beskriv stället du bor på: Det är fortfarande ingen ordning på mina papper
Vart skulle du vilja resa? Ett nytt land utanför mitt fönster
Beskriv din bästa vän: Stockholmaren, Historikern, Prästungen
Vilken är din favoritfärg? Röda rummet
Hurdant väder är det just nu? Tusen och en natt
Vilken är din favoritårstid? Nässlorna blomma
Om ditt liv vore ett tv-program, vad skulle det heta? Gäst hos verkligheten
Vad betyder livet för dig? Games for actors and non-actors
Hurdant är ditt parförhållande? En trygg bas
Vad är du rädd för? Pölsan
Dagens aforism: Kunde jag älska skulle jag älska det här
Vilket råd skulle du vilja ge? Farväl till vapnen
Hur skulle du vilja dö? Pesten... nä. Döden ett bekymmer... nä. Girlfrind in a coma... nä. Lyckad nedfrysning av herr Moro... kanske! Äh, det får bli Sju sorters kakor!
Ditt motto: Sveve over vatna
Det här var jättekul, men jag hittade oftare sådant som beskrev motsatsen! Kanske skulle sätta ihop en egen lista med frågor... hm...
Är du man eller kvinna? Mödrar och söner
Beskriv dig själv: Språk och social miljö (fast det skulle kanske vara roligare att skriva Dvärgen eller Lär känna psykopaten!:-))
Hur mår du? Motsägelser
Beskriv stället du bor på: Det är fortfarande ingen ordning på mina papper
Vart skulle du vilja resa? Ett nytt land utanför mitt fönster
Beskriv din bästa vän: Stockholmaren, Historikern, Prästungen
Vilken är din favoritfärg? Röda rummet
Hurdant väder är det just nu? Tusen och en natt
Vilken är din favoritårstid? Nässlorna blomma
Om ditt liv vore ett tv-program, vad skulle det heta? Gäst hos verkligheten
Vad betyder livet för dig? Games for actors and non-actors
Hurdant är ditt parförhållande? En trygg bas
Vad är du rädd för? Pölsan
Dagens aforism: Kunde jag älska skulle jag älska det här
Vilket råd skulle du vilja ge? Farväl till vapnen
Hur skulle du vilja dö? Pesten... nä. Döden ett bekymmer... nä. Girlfrind in a coma... nä. Lyckad nedfrysning av herr Moro... kanske! Äh, det får bli Sju sorters kakor!
Ditt motto: Sveve over vatna
Det här var jättekul, men jag hittade oftare sådant som beskrev motsatsen! Kanske skulle sätta ihop en egen lista med frågor... hm...
08 oktober 2009
02 oktober 2009
Reskamrater - en avtackad, en ratad och en väntad
Det går trögt med läsningen just nu. Tusen andra saker verkar uppta min tid och jag har förlorat stinget lite när det gäller att hitta de där små stunderna och att verkligen ägna dem åt läsning. Nu har Helge Skoog gjort mig sällskap i bilen ett tag, men idag var det dags för en ny reskamrat. Jag hade lånat Vem älskar Yngve Frej? av Stig Claesson, men efter att ha lyssnat ett par minuter på Janne Loffe Carlssons inläsning inser jag: det går inte! Jag kommer att bli en trafikfara om jag måste lyssna på och irritera mig till vansinne på hans lallande! Sorry, Slas, vi får ses i annan form! Det får bli Le Clézio i uppläsning av Krister Henriksson i sället.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)